Korta och långa perspektiv

2006-09-22 11:41

Det har varit en mycket intensiv och händelserik period sedan mitt senaste inlägg förra fredagen. Som alltid innebär det massor med mejl från engagerade medlemmar och andra…

De flesta mejlen går att sortera in under fem olika kategorier:

- De som kom direkt efter 1-0 segern borta mot Malmö och som konstaterade att vi äntligen är på rätt väg och att det fjärde guldet på fem år är nära…

- De som kom igår direkt efter förlusten mot AIK och som konstaterar att vi är på väg ner till Superettan igen och att vi har förlorat allt som byggts upp under 2000-talet…

- De som till sitt innehåll konstaterar "vad är det jag alltid sagt"…

- De som tar upp vad det beror på att vi är så ojämna…

- De som handlar om att Kjell Jonevret omedelbart bör avgå eller avskedas


Till de två första kategorierna har jag inte så många kommentarer. De som framför dessa åsikter är i sina mejl väldigt säkra på sin sak. Det är dock lite lustigt att det ofta är så att en och samma person framför båda dessa åsikter - dock vid olika tillfällen, så klart!

Den tredje kategorin består egentligen inte av personer som skickar så många mejl, men som framför allt yttrar sig i andra sammanhang. Personerna i fråga skickar dessutom sällan mejl i förväg, trots att de uppenbarligen alltid vet vad som skall hända.

De två sistnämnda kategorierna och deras åsikter tycker jag däremot är mer intressanta att diskutera och reflektera över. Frågan om varför vi är så ojämna är givetvis befogad, även om vi i sanningens namn under lång period snarare varit jämna, när det gäller att spela långt under vår kapacitet. Men visst har vi på senare tid varit ojämna. Många trodde att första halvleken mot Hammarby var den islossning vi alla väntat på. Men därefter kom bottennappet mot GAIS, som sedan följdes upp med en stark kampinsats mot Malmö. Därefter var det klippt igen mot AIK med en riktigt svag insats där vi återigen varken taktiskt, tekniskt eller kampmässigt räckte till.

Enligt de mejl jag får beror detta på att våra spelare är för dåliga, att tränarna inte kan motivera dem till den rörlighet, intensitet, kamp och löpningar som krävs för att spelet ska fungera, att vi missat den mentala delen för att få spelarna att klara pressen av hemmaplan, att vi inte har någon glasklar spelidé längre, att vi har värvat fel spelare till den glasklara spelidé vi fortfarande har eller att vi byter spelsystem för ofta.

De flesta mejlen avseende detta, är faktiskt oftast seriösa och genomtänkta och inte bara utslag av besvikelse och frustration, man försöker verkligen hitta relevanta förklaringar även om man inte alltid kan presentera lösningen. Men, som bekant, har man väl ställt de rätta frågorna brukar svaren komma av sig själv. Vi tar till oss alla synpunkterna som input till vårt eget analysarbete.

Så har vi avslutningsvis då detta med vår huvudtränares situation. Jag har själv sagt att jag varken kan eller vill diskutera enskilda anställda i Djurgården offentligt - det må gälla Kjell Jonevret likaväl som någon annan. De diskussionerna tar jag internt mellan fyra ögon. Rent generellt är jag dock tveksam till den oerhörda vikt som tränare tillmäts i såväl medgång som motgång. Lika lite som det bara var Kjells förtjänst att vi förra året vann både Allsvenskan och Cupen, lika lite är det bara hans fel att vi i år inte lyckas uppnå våra mål.

Självklart är en huvudtränare ytterst ansvarig för lagets spelmässiga prestationer och skall också ta konsekvenserna när det går fel. Men orsakerna till ett misslyckande kan och är oftast många. Och på samma sätt som att många bör ta åt sig äran när det går bra så bör lika många också fråga sig vad man gjort för fel när det går dåligt. Och det gäller mig själv lika mycket som alla andra som på något sätt är involverade i det arbete som sker inom och runtom laget.

När vi summerat årets säsong och gjort vår analys kommer vi, i samband med de åtgärder som då kommer att presenteras, att återkomma till alla dessa frågeställningar. Uttryckt på annat sätt vill jag säga att vi bör ha helhetsbilden innan vi agerar i det långa perspektivet…

Detta resonemang gör att jag med kraft vill påminna om att säsongen inte över än. Det är 7 omgångar med 21 poäng kvar att spela om. Rent matematiskt kan vi fortfarande försvara vår mästartitel. Och om nu det inte skulle lyckas så har vi en andraplats och därmed ett Europaspel att sikta mot och givetvis en plats bland de fyra för att säkra spel i Royal League. Så länge det är möjligt är det fortfarande vårt mål som vi alla inom föreningen tillsammans kämpar för att uppnå! Det är den viktigaste uppgiften i det korta perspektivet och den måste vi fokusera på. De långsiktiga åtgärderna kommer därefter.