Sören och Sören om matchen
- 9 aug 2001
- Det är alltid bittert att förlora, sade Hammarbys tränare Sören Cratz direkt efter matchen.
- Men grattis till Djurgården som har tagit sex poäng på Hammarby på två matcher.
Senast det hände under en säsong var 1995, då Djurgården vann vårens möte med 1-0 och höstmötet med 2-0. Men nu var det alltså dags igen.
Det var dags för derby och seriefinal i årets upplaga av Allsvenskan. Trots att Djurgården var totalt överlägset i förra mötet var förutsättningarna något annorlunda denna gång: Serieledande Hammarby befann sig i en positiv trend, med sex vinster i följd. För att inte gapet skulle bli större borde Djurgården, som före derbyt låg tre poäng efter Bajen i tabellen, vinna eller i varje fall ta poäng.
Men någon upprepning av vårens match blev det inte. Den lekande fotboll som präglade åtminstone den andra halvleken i juniderbyt syntes det inte mycket av under torsdagkvällen. Det var kamp och en del slarv. Först hände ingenting, sedan hände ingenting och slutligen gjorde Djurgården mål.
- Det var bättre fotboll i förra derbyt, men även om det inte var något skönspel den här gången var det i alla fall mycket kamp, säger Sören Åkeby som inte var nöjd med den första halvleken.
- Hammarby var mer aggressivt i detta derby än i våras, fortsatte han och fick medhåll av Cratz:
- Ja, vi var betydligt bättre nu än förra gången och det var en jämn första halvlek.
Cratz suckar också lite över Lolo Chankos mål:
- Typiskt. Vi var i anfallsläge och missade ett inlägg. Djurgården blockerade och vände spelet.
Christer Mattiasson hade kramp i vaden när han i den 54:e minuten byttes ut till förmån för Lolo Chanko. Det ska dock inte vara något allvarligt.
Matchstatistik:
Bollinnehav DIF: 54 procent
Skott DIF: 14 (6 på mål)
Skott Hammarby: 8 (3 på mål)
Frisparkar DIF: 14
Frisparkar Hammarby: 9
Hörnor DIF: 4
Hörnor Hammarby: 2
- Men grattis till Djurgården som har tagit sex poäng på Hammarby på två matcher.
Senast det hände under en säsong var 1995, då Djurgården vann vårens möte med 1-0 och höstmötet med 2-0. Men nu var det alltså dags igen.
Det var dags för derby och seriefinal i årets upplaga av Allsvenskan. Trots att Djurgården var totalt överlägset i förra mötet var förutsättningarna något annorlunda denna gång: Serieledande Hammarby befann sig i en positiv trend, med sex vinster i följd. För att inte gapet skulle bli större borde Djurgården, som före derbyt låg tre poäng efter Bajen i tabellen, vinna eller i varje fall ta poäng.
Men någon upprepning av vårens match blev det inte. Den lekande fotboll som präglade åtminstone den andra halvleken i juniderbyt syntes det inte mycket av under torsdagkvällen. Det var kamp och en del slarv. Först hände ingenting, sedan hände ingenting och slutligen gjorde Djurgården mål.
- Det var bättre fotboll i förra derbyt, men även om det inte var något skönspel den här gången var det i alla fall mycket kamp, säger Sören Åkeby som inte var nöjd med den första halvleken.
- Hammarby var mer aggressivt i detta derby än i våras, fortsatte han och fick medhåll av Cratz:
- Ja, vi var betydligt bättre nu än förra gången och det var en jämn första halvlek.
Cratz suckar också lite över Lolo Chankos mål:
- Typiskt. Vi var i anfallsläge och missade ett inlägg. Djurgården blockerade och vände spelet.
Christer Mattiasson hade kramp i vaden när han i den 54:e minuten byttes ut till förmån för Lolo Chanko. Det ska dock inte vara något allvarligt.
Matchstatistik:
Bollinnehav DIF: 54 procent
Skott DIF: 14 (6 på mål)
Skott Hammarby: 8 (3 på mål)
Frisparkar DIF: 14
Frisparkar Hammarby: 9
Hörnor DIF: 4
Hörnor Hammarby: 2