DIF gjorde dröm till verklighet
- 8 aug 2002
Det är den 8 augusti 2002. Djurgården har väntat i sju år på en seger mot AIK. Nu är väntan över. Den trista derbytrenden är bruten sedan DIF utklassat AIK med 3-0 på Råsunda.
Det är så länge sedan Djurgården vann mot AIK att den färska vinsten för många fortfarande känns overklig. Den är overklig om man tänker tillbaka på matchens första minuter, då spelet var tillknäppt och hur AIK försökte ta kommando och lät Djurgårdens backlinje jobba. Först efter tio minuter fick Djurgården hyfsad ordning på sitt anfall och för kvällen mycket heta Lolo Chanko kunde skjuta Djurgårdens två första skott.
Derbyvinsten känns i stället mer verklig om man dyker in i matchen när en kvart är spelad. Det var då Lolo Chanko slog ett vänsterinlägg till Andreas Johansson som kom fram och nickade nästan i förbifarten - en lätt touch räckte för att fullborda matchens första mål.
Målet fick Djurgården att vakna, det ryckte fram kreativiteten ur spelarna och fick laget att dominera på plan. Bollinnehavet var lika, men Djurgården var först på bollarna och slet till sig det fåtal bollar som AIK försökte åstadkomma något av.
När en knapp halvtimme var spelad slog Lolo Chanko en frispark, sedan Johansson fällts alldeles utanför straffområdet. Bollen tog i stolpen. Men Lolo Chanko fick en ny chans strax därpå. I ett solonummer utmanade AIK:s försvar när han kom farande som ett yrväder på vänsterkanten. Först blev han stoppad av Teddy Lucic och Karl Corneliusson. Men de tog inte hand om bollen utan Chanko kunde sno åt sig den, springa vidare ett par meter och skjuta. Även Daniel Andersson i AIK:s mål lämnade retur på sin räddning. Chanko tog hand om returen, rullade in bollen mellan Daniel Andersson och stolpen.
I våras när Djurgården mötte AIK ledde man också med 2-0 innan eländet började. Men denna gång kändes spelet mer moget och mer organiserat. Spelarna visade både hjärta och hjärna på planen och vägrade släppa taget om matchen. Samtidigt såg AIK:s lag ut som James Bonds martini - skakad, inte rörd.
Medan Djurgården i första halvlek fick två ramträffar (en av Chanko och en av Babis Stefanidis) fick Andreas Andersson i AIK i stället en Ramiträff: Hans nick i slutet av halvleken räddades ut av Rami Shaaban uppsträckta händer - en riktig kanonräddning.
En kort bit in i den andra halvleken hade AIK kunnat reducera resultatet och kanske få en annorlunda matchbild. Daniel Hoch kom fri framför Shaaban som flyttat en bra bit ut i straffområdet. Hoch rundade honom och sköt. Men skottet - som med ett bättre avslut borde styrts i mål - gick utanför och markerade än en gång hur svårt AIK hade att vara vän med bollen.
I stället blev det Kim Källström som punkterade matchen. På en direkt frispark 20 meter från mål sköt han över muren, högt i mål. Hårt, säkert, snabbt och vackert.
Efter sju års olycka mot AIK har drömmar äntligen blivit till verklighet. Trenden är bruten, Djurgården gör skäl för epitetet Stockholms Stolthet.
AIK - Djurgårdens IF 0-3 (0-2)
(15) 0-1 Johansson
(29) 0-2 Chanko
(73) 0-3 Källström
Varningar DIF: Henriksson, Dorsin
Varning AIK: Hoch
Domare: Peter Fröjdfeldt
Publik: 28 334
Djurgårdens lag:
Shaaban
Rasck - Henriksson - Karlsson - Dorsin
Rehn - Johansson (off) - Källström (84, Bergtoft)
Stefanidis - Wowoah - Chanko
Ej använda avbytare: Isaksson, Eriksson Ohlsson, Mattiasson, Bapupa
AIK:s lag
D Andersson
Corneliusson - Lucic - Nilsson - Tamandi
Ishizaki - Casserly (65, Petrovic) - Tjernström - Rubarth (83, Jevtushenko)
A Andersson - Hoch (84, P Andersson)
Av Johanna Lundeberg, © DIF Fotboll
Det är så länge sedan Djurgården vann mot AIK att den färska vinsten för många fortfarande känns overklig. Den är overklig om man tänker tillbaka på matchens första minuter, då spelet var tillknäppt och hur AIK försökte ta kommando och lät Djurgårdens backlinje jobba. Först efter tio minuter fick Djurgården hyfsad ordning på sitt anfall och för kvällen mycket heta Lolo Chanko kunde skjuta Djurgårdens två första skott.
Derbyvinsten känns i stället mer verklig om man dyker in i matchen när en kvart är spelad. Det var då Lolo Chanko slog ett vänsterinlägg till Andreas Johansson som kom fram och nickade nästan i förbifarten - en lätt touch räckte för att fullborda matchens första mål.
Målet fick Djurgården att vakna, det ryckte fram kreativiteten ur spelarna och fick laget att dominera på plan. Bollinnehavet var lika, men Djurgården var först på bollarna och slet till sig det fåtal bollar som AIK försökte åstadkomma något av.
När en knapp halvtimme var spelad slog Lolo Chanko en frispark, sedan Johansson fällts alldeles utanför straffområdet. Bollen tog i stolpen. Men Lolo Chanko fick en ny chans strax därpå. I ett solonummer utmanade AIK:s försvar när han kom farande som ett yrväder på vänsterkanten. Först blev han stoppad av Teddy Lucic och Karl Corneliusson. Men de tog inte hand om bollen utan Chanko kunde sno åt sig den, springa vidare ett par meter och skjuta. Även Daniel Andersson i AIK:s mål lämnade retur på sin räddning. Chanko tog hand om returen, rullade in bollen mellan Daniel Andersson och stolpen.
I våras när Djurgården mötte AIK ledde man också med 2-0 innan eländet började. Men denna gång kändes spelet mer moget och mer organiserat. Spelarna visade både hjärta och hjärna på planen och vägrade släppa taget om matchen. Samtidigt såg AIK:s lag ut som James Bonds martini - skakad, inte rörd.
Medan Djurgården i första halvlek fick två ramträffar (en av Chanko och en av Babis Stefanidis) fick Andreas Andersson i AIK i stället en Ramiträff: Hans nick i slutet av halvleken räddades ut av Rami Shaaban uppsträckta händer - en riktig kanonräddning.
En kort bit in i den andra halvleken hade AIK kunnat reducera resultatet och kanske få en annorlunda matchbild. Daniel Hoch kom fri framför Shaaban som flyttat en bra bit ut i straffområdet. Hoch rundade honom och sköt. Men skottet - som med ett bättre avslut borde styrts i mål - gick utanför och markerade än en gång hur svårt AIK hade att vara vän med bollen.
I stället blev det Kim Källström som punkterade matchen. På en direkt frispark 20 meter från mål sköt han över muren, högt i mål. Hårt, säkert, snabbt och vackert.
Efter sju års olycka mot AIK har drömmar äntligen blivit till verklighet. Trenden är bruten, Djurgården gör skäl för epitetet Stockholms Stolthet.
AIK - Djurgårdens IF 0-3 (0-2)
(15) 0-1 Johansson
(29) 0-2 Chanko
(73) 0-3 Källström
Varningar DIF: Henriksson, Dorsin
Varning AIK: Hoch
Domare: Peter Fröjdfeldt
Publik: 28 334
Djurgårdens lag:
Shaaban
Rasck - Henriksson - Karlsson - Dorsin
Rehn - Johansson (off) - Källström (84, Bergtoft)
Stefanidis - Wowoah - Chanko
Ej använda avbytare: Isaksson, Eriksson Ohlsson, Mattiasson, Bapupa
AIK:s lag
D Andersson
Corneliusson - Lucic - Nilsson - Tamandi
Ishizaki - Casserly (65, Petrovic) - Tjernström - Rubarth (83, Jevtushenko)
A Andersson - Hoch (84, P Andersson)
Av Johanna Lundeberg, © DIF Fotboll