Djurgårdens Idrottsförening bildades på ett litet kafé i kvarteret Alberget på Djurgården den 12 mars 1891. Sedan dess har föreningen varit en demokratisk, lojal och lokalt förankrad idrotts- och kulturinstitution i vår huvudstad Stockholm. Vi är också den, genom tiderna, mest framgångsrika idrottsföreningen i Sverige.
1891. Det var 135 år sedan. Samma årtal som Skansen grundades precis bredvid. Det här var också samma år som transsibiriska järnvägen invigdes för att sätta det i ett internationellt perspektiv. Vi är inte mindre än 59 år äldre än Stockholms tunnelbana och när Volvos bilar rullade för första gången på Sveriges vägar hade Djurgården främjat rörelse, arrangerat tävlingar och underhållit stockholmare i 36 år.
Ett samhälle utan nöjesliv, idrottsupplevelser, kultur och sociala mötesplatser lever inte och fotbollen har en viktig funktion i många stockholmares liv, oavsett man är utövare eller åskådare. När vi formulerar vår framtid tar vi avstamp i vår historia och vår stad.
Stockholm var under 1880- och 90-talen en stad i snabb förvandling och expansion. Det var under dessa årtionden Stockholm växte från en småstad med låga trähus och smala gränder till en storstad av kontinentalt snitt med höga stenhus och vidsträckta avenyer.
Vid tiden för bildandet av Djurgårdens IF var Djurgården ett nöjes- och parkområde som hade undgått de förändringars vindar som blåst genom andra delar av Stockholm under 1880-talet. På grund av den kraftigt ökade befolkningen i Stockholm blev Djurgården alltmer invaderat av nöjeslystna människor. Krogarna låg tätt och var fyllda med folk. Det rådde en hög stämning kring kvarteren runt Hasselbacken och Allmänna Gränd. Man roade sig kungligt men bieffekterna var det vanliga: fylleriet frodades och slagsmålen likaså.
Området fungerar fortfarande som ett populärt utflyktsmål för folk i alla åldrar, Gröna Lund och Skansen har kvar sin dragningskraft. Kanske skulle man kunna påstå att Djurgårdens Idrottsförening följer samma utveckling som Djurgården under 1890-talet. Från att ha varit en liten stadsdelsklubb som idrottade under enkla förhållanden, blev Djurgårdens IF några år in på det nya seklet en av Stockholms ledande idrottsklubbar, vars medlemmar åtnjöt hög prestige.
Skildringarna från Djurgården förmedlar hur paradisiskt området kunde upplevas av dåtidens stockholmare. För majoriteten av stockholmarna var begrepp som semester, sommar och skärgårdsutflykter okända. Men ett söndagsbesök på Djurgården med dess orörda natur, var för många ljuspunkten i en slitsam tillvaro.
Det här är ingen skillnad mot behoven människor har idag. Vi har alla plikter och åtaganden gentemot vår familj, arbete, skola och samhället vi är en del av. Det betalar våra räkningar, ger oss en meningsfull tillhörighet och bygger vårt gemensamma samhälle. Men med plikter följer också ett behov av återhämtning och fritid.
En positiv hälsa är summan av människors aktiviteter och tillfredsställelse med hemmet, skolan, arbetet och fritiden. Välmående förutsätter både fysisk aktivitet och avkoppling. God hälsa och välbefinnande uppstår med andra ord både genom fysisk aktivitet och träning men också genom nöjen och avkoppling. Båda behövs och båda erbjuds genom föreningens kärnverksamhet.
Djurgårdens IF kan fysiskt aktivera, engagera, avlasta, uppmuntra och glädja människor igenom hela livet, vilket skapar stora effekter inte bara på individ- och familjenivå utan även på vår gemensamma stad Stockholm.
I den bemärkelsen är behoven desamma idag som de var för 135 år sedan.