Patrik Andersson om skador och VM
- 20 dec 2001
I samarbete med Quesada - en av DIF Fotbolls huvudsponsorer - kan gamla.dif.se publicera ett antal VM-krönikor, skrivna av Patrik "Bjärred" Andersson. Krönikan är tidigare endast publicerad för Quesadas kunder.
KÄRA VÄNNER!
Tjaa, här sitter jag nu hemma och försöker läka kroppen efter hjärnskakningen här om veckan.
Hur man ska beskriva skadan? Ja, den är inte superallvarlig, men det är tillräckligt för att jag måste ta det lugnt och inte utsätta kroppen för onödiga risker. Jag vill naturligtvis tillbaka och spela så fort som möjligt, men samtidigt har jag genom åren lärt mig att lyssna på kroppens signaler, inte underskatta skador, annars får man det tillbaka "i nacken", kroppen fungerar sämre och sämre om man inte ger den en chans att ta igen sig och läka såren.
Under förmiddagarna jobbar jag försiktigtvis med styrketräning för nedre delen av kroppen, jag lyfter vikter utan att belasta ryggen. På eftermiddagarna hjälper jag mina ungar med läxorna, Alexandra 8 år och Jesper 6 år, mest är det tyska och matte där de har mycket läxläsning.
Och så tänker jag på att jag är priviligerad som klarat mig undan allvarligare skador så här långt i min karriär. Det är intressant att se hur omgivningen "signalerar" till mig. Det är ju en intressekonflikt inbyggd i varje skada som håller mig ifrån att göra mitt jobb. Det finns en del av "de högre hönsen" i klubben som tycker att jag borde spela ändå, de bagatelliserar smällen, mina lagkompisar tycker att jag gör rätt, det hör jag varje dag.
På ett sätt känns det också rätt bra att få en chans att hämta andan efter en lång och händelserik säsong ... rent utav få en minut över att njuta av livet ... mitt i alltihop. Jag ser verkligen fram emot julen i Sverige, det ska bli väldigt skönt!
Den 1 januari har vi vår första träning. Jag utgår från att jag då är kurant.
Sedan är det hemmamatch den 6 januari och sedan är det snart dags för VM, tiden flyger iväg, tycker jag.
Jag tycker det är mycket bra att vi börjar med träningsmatch i Japan innan turneringen börjar på allvar. Då har man redan en match i benen före elddopet mot England den 2 juni på Saitama Stadion vid den japanska östkusten, strax norr om Tokyo.
Jag är lite besviken på det begränsade antalet biljetter som vi svenskar fått oss tilldelade, bara 3 000 av nästan 64 000 tillgängliga, men OK, det gäller att se allting positivt, så bara alla svenskarna finns på samma ställe kommer de nog att höras.
Vad jag tror om matchen mot England??
Vi kommer in i ett bra läge, för England är ju verkligen upphaussat tack vare skriverierna kring Svennis. Jag känner att vi har ett psykologiskt övertag, vi har inte förlorat på 33 år mot dem. Jag tror att de är rätt oroliga för matchen mot oss. Om man förlorar första, så kan det bli en väldig uppförsbacke. England har en otrolig press på sig, vi slår från underläge och det brukar vi vara mycket bra på. Själv har jag ju mött många av spelarna den senaste säsongen, vi besegrade Manchester tre gånger i fjol och även Arsenal, och så slog vi Liverpool i november i år.
Nyckelspelaren alla kategorier är ju Michael Owen, han har varit inne i en fantastisk målform, jag tror han bankar in ett mål i varje match nästan. Han är snabb, behöver stora ytor. Det gäller för oss att begränsa hans utrymme och inte ge honom för stora ytor. Jag är rätt hyfsad på att läsa hans spel, tror jag.
Även Steven Gerrard och Emile Heskey är målfarliga komplement till Owen.
Nigeria möte vi den 7 juni i Kobe vid Osakabukten i södra Japan.
De har många spelare som är aktiva i tyska och engelska lag. Sunday Oliseh, landslagets kapten är stark både offensivt och defensivt, Nwankwo Kanu (Arsenal), Augustine Okocha (Paris), en fenomenal tekniker med mycket bra skott och Finidi George är nyckelspelarna. Även Victor Agali måste vi se upp med, han är en duktig huvudspelare.
Det man generellt kan säga om afrikanska lag är att de ofta är individuellt skickliga men inte alltid så välorganiserade som lag, men de blir bättre och bättre även på det.
Sedan har vi avslutningsmatchen mot Argentina. Det tycker jag är drömlottningen, för egen del. Vi har aldrig mött dem, jag tror att de flesta håller Argentina som VM-storfavorit. Det är bara att hoppas att de redan gått vidare när vi möter dem, så att de kan koppla av lite grann. Då kanske vi kan överraska igen och slå från underläge. Argentina är outstanding, har gått fram som en slåttermaskin i det sydamerikanska kvalet. Det är ett komplett lag som behärskar alla spelsätt, väldigt bra defensivt men också lysande på offensiven. Just nu vet jag inte hur vi ska rå på dem. Jag tror det blir mycket psykologi och dagsformen som kommer att avgöra.
Vi måste speciellt se upp med superduon Hernan Crespo och Claudio Lopez, de bara öser in mål.
Sverige måste slå från underläge, försvara sig bra och snabbt försöka utnyttja chanserna när de dyker upp.
Det tror jag kan bli vår framgångsrika melodi.
Tack för ordet och jag önskar er alla en riktigt fin och avkopplande jul och nyårshelg!
Hörs efter nyår!
Av Patrik Andersson, ©Quesada
KÄRA VÄNNER!
Tjaa, här sitter jag nu hemma och försöker läka kroppen efter hjärnskakningen här om veckan.
Hur man ska beskriva skadan? Ja, den är inte superallvarlig, men det är tillräckligt för att jag måste ta det lugnt och inte utsätta kroppen för onödiga risker. Jag vill naturligtvis tillbaka och spela så fort som möjligt, men samtidigt har jag genom åren lärt mig att lyssna på kroppens signaler, inte underskatta skador, annars får man det tillbaka "i nacken", kroppen fungerar sämre och sämre om man inte ger den en chans att ta igen sig och läka såren.
Under förmiddagarna jobbar jag försiktigtvis med styrketräning för nedre delen av kroppen, jag lyfter vikter utan att belasta ryggen. På eftermiddagarna hjälper jag mina ungar med läxorna, Alexandra 8 år och Jesper 6 år, mest är det tyska och matte där de har mycket läxläsning.
Och så tänker jag på att jag är priviligerad som klarat mig undan allvarligare skador så här långt i min karriär. Det är intressant att se hur omgivningen "signalerar" till mig. Det är ju en intressekonflikt inbyggd i varje skada som håller mig ifrån att göra mitt jobb. Det finns en del av "de högre hönsen" i klubben som tycker att jag borde spela ändå, de bagatelliserar smällen, mina lagkompisar tycker att jag gör rätt, det hör jag varje dag.
På ett sätt känns det också rätt bra att få en chans att hämta andan efter en lång och händelserik säsong ... rent utav få en minut över att njuta av livet ... mitt i alltihop. Jag ser verkligen fram emot julen i Sverige, det ska bli väldigt skönt!
Den 1 januari har vi vår första träning. Jag utgår från att jag då är kurant.
Sedan är det hemmamatch den 6 januari och sedan är det snart dags för VM, tiden flyger iväg, tycker jag.
Jag tycker det är mycket bra att vi börjar med träningsmatch i Japan innan turneringen börjar på allvar. Då har man redan en match i benen före elddopet mot England den 2 juni på Saitama Stadion vid den japanska östkusten, strax norr om Tokyo.
Jag är lite besviken på det begränsade antalet biljetter som vi svenskar fått oss tilldelade, bara 3 000 av nästan 64 000 tillgängliga, men OK, det gäller att se allting positivt, så bara alla svenskarna finns på samma ställe kommer de nog att höras.
Vad jag tror om matchen mot England??
Vi kommer in i ett bra läge, för England är ju verkligen upphaussat tack vare skriverierna kring Svennis. Jag känner att vi har ett psykologiskt övertag, vi har inte förlorat på 33 år mot dem. Jag tror att de är rätt oroliga för matchen mot oss. Om man förlorar första, så kan det bli en väldig uppförsbacke. England har en otrolig press på sig, vi slår från underläge och det brukar vi vara mycket bra på. Själv har jag ju mött många av spelarna den senaste säsongen, vi besegrade Manchester tre gånger i fjol och även Arsenal, och så slog vi Liverpool i november i år.
Nyckelspelaren alla kategorier är ju Michael Owen, han har varit inne i en fantastisk målform, jag tror han bankar in ett mål i varje match nästan. Han är snabb, behöver stora ytor. Det gäller för oss att begränsa hans utrymme och inte ge honom för stora ytor. Jag är rätt hyfsad på att läsa hans spel, tror jag.
Även Steven Gerrard och Emile Heskey är målfarliga komplement till Owen.
Nigeria möte vi den 7 juni i Kobe vid Osakabukten i södra Japan.
De har många spelare som är aktiva i tyska och engelska lag. Sunday Oliseh, landslagets kapten är stark både offensivt och defensivt, Nwankwo Kanu (Arsenal), Augustine Okocha (Paris), en fenomenal tekniker med mycket bra skott och Finidi George är nyckelspelarna. Även Victor Agali måste vi se upp med, han är en duktig huvudspelare.
Det man generellt kan säga om afrikanska lag är att de ofta är individuellt skickliga men inte alltid så välorganiserade som lag, men de blir bättre och bättre även på det.
Sedan har vi avslutningsmatchen mot Argentina. Det tycker jag är drömlottningen, för egen del. Vi har aldrig mött dem, jag tror att de flesta håller Argentina som VM-storfavorit. Det är bara att hoppas att de redan gått vidare när vi möter dem, så att de kan koppla av lite grann. Då kanske vi kan överraska igen och slå från underläge. Argentina är outstanding, har gått fram som en slåttermaskin i det sydamerikanska kvalet. Det är ett komplett lag som behärskar alla spelsätt, väldigt bra defensivt men också lysande på offensiven. Just nu vet jag inte hur vi ska rå på dem. Jag tror det blir mycket psykologi och dagsformen som kommer att avgöra.
Vi måste speciellt se upp med superduon Hernan Crespo och Claudio Lopez, de bara öser in mål.
Sverige måste slå från underläge, försvara sig bra och snabbt försöka utnyttja chanserna när de dyker upp.
Det tror jag kan bli vår framgångsrika melodi.
Tack för ordet och jag önskar er alla en riktigt fin och avkopplande jul och nyårshelg!
Hörs efter nyår!
Av Patrik Andersson, ©Quesada