Tommy Jacobson om arenafrågan
- 5 dec 2001
Så är nya felaktigheter ute och figurerar i media, angående arenafrågan. Det så kallade Älvsjöprojektet som, enligt en artikel i Svenska Dagbladet i dag, presenterats för oss har jag aldrig hört talas om. Nog om det. Fakta i nuläget är följande:
Som vi tidigare rapporterat så har vi sonderat terrängen vad gäller övriga klubbars planer för att lösa sina framtida arenafrågor. Vår bestämda uppfattning är att det inte är realistiskt att vi själva kan driva en ny arena, och därmed inte heller kunna motivera de ekonomiska investeringar som kommer att krävas. Nu förekommer ju detta på många håll i Europa: Rom, Milano och München är exempel där två klubbar delar på en arena. I Sverige är Gamla Ullevi ett exempel där Blåvitt och ÖIS samsas.
Skälet till det är naturligtvis att en arena är en stor investering som kräver bland annat beläggning och personal i sådan omfattning att det inte är realistiskt för en klubb att driva den.
För vår del har sonderingarna lett till att vi tror oss förstå att Hammarby inte övergivit tanken på Söderstadion, och att man i vart fall till varje pris vill försöka vara kvar på Söder. Och därmed är ett samarbete just nu med Bajen i denna fråga så gott som omöjliggjord.
Däremot visar det sig att AIK har uttalat samma målsättning som Djurgården, att i framtiden spela på en arena som man själv, eller tillsammans med annan klubb, kontrollerar.
Därför har vi nu helt förutsättningslöst tillsammans med AIK träffats för att se över om det finns förutsättningar för ett framtida samarbete i arenafrågan, och i så fall vilka olika alternativ som finns. Återkommer med rapport om detta.
Jag vill framhålla att om Stockholms Stad kan lösa k-märkning och möjliggöra ombyggnad av Stadion till en modern fotbollsarena så är det givetvis vårt förstahandsval. Men tiden rinner iväg.
Tommy Jacobson
Som vi tidigare rapporterat så har vi sonderat terrängen vad gäller övriga klubbars planer för att lösa sina framtida arenafrågor. Vår bestämda uppfattning är att det inte är realistiskt att vi själva kan driva en ny arena, och därmed inte heller kunna motivera de ekonomiska investeringar som kommer att krävas. Nu förekommer ju detta på många håll i Europa: Rom, Milano och München är exempel där två klubbar delar på en arena. I Sverige är Gamla Ullevi ett exempel där Blåvitt och ÖIS samsas.
Skälet till det är naturligtvis att en arena är en stor investering som kräver bland annat beläggning och personal i sådan omfattning att det inte är realistiskt för en klubb att driva den.
För vår del har sonderingarna lett till att vi tror oss förstå att Hammarby inte övergivit tanken på Söderstadion, och att man i vart fall till varje pris vill försöka vara kvar på Söder. Och därmed är ett samarbete just nu med Bajen i denna fråga så gott som omöjliggjord.
Däremot visar det sig att AIK har uttalat samma målsättning som Djurgården, att i framtiden spela på en arena som man själv, eller tillsammans med annan klubb, kontrollerar.
Därför har vi nu helt förutsättningslöst tillsammans med AIK träffats för att se över om det finns förutsättningar för ett framtida samarbete i arenafrågan, och i så fall vilka olika alternativ som finns. Återkommer med rapport om detta.
Jag vill framhålla att om Stockholms Stad kan lösa k-märkning och möjliggöra ombyggnad av Stadion till en modern fotbollsarena så är det givetvis vårt förstahandsval. Men tiden rinner iväg.
Tommy Jacobson