Krönika: CSR och föreningsdemokrati

Artikeln nedan är en något modifierad version av Filip Lundbergs krönika som publicerades i förra numret av medlemstidningen Djurgårdaren. Med lite distans till årsmötet och de frågor som väckts i anslutning till det, så tycker jag det är lämpligt och berättigat att bemöta en del av den frustration som funnits över dels det ekonomiska resultatet, men även uppfattningen att organisationen ibland upplevs som inåtvänd och inte tillräckligt mottaglig för kritik. Det är olyckligt och inte förenligt med de föreningsdemokratiska värdena som vi i Djurgården Fotboll, ni som medlemmar och svensk fotboll värdesätter så högt. Det finns två perspektiv som Djurgården har att förhålla sig till i det här läget. Det kortsiktiga perspektivet här och nu är att försäkra medlemmarna om att det allvarliga ekonomiska läget tas på största allvar och att åtgärder redan har tagits för att sänka kostnaderna och höja intäkterna. Det finns en tydlig plan för detta och det kommer att finnas en tydlig transparens i hur det arbetet fortskrider. Det andra perspektivet, som är mer min hemmaplan, gäller hur förtroendet för föreningen ska upprätthållas i ett längre perspektiv och då är relationen mellan föreningen och dess medlemmar vital. Självklart kan tyckas, men här finns utrymme för förbättringar. Det måste finnas en insyn i föreningen och vi behöver skapa lämpliga forum för åsiktsutbyten mellan årsmöten (utöver medlemsmöten) och det behöver ske en uppföljning i vårt arbete som på ett öppet sätt sammanställer den input som kommer in från er medlemmar. Därefter är det vår uppgift att punkt för punkt, redogöra för hur Djurgården Fotboll förhåller sig till de åsikter som lyfts. Om det görs i tillräcklig utsträckning utvärderas i ett nästa skede. I förra numret av medlemstidningen skrev jag under rubriken ”Poliskostnader, populistiska utspel och maskeringsförbud- ett annorlunda perspektiv på CSR” att CSR måste förstås som ett kretslopp som inte är ett ändamål i sig utan ett samlingsnamn på de insatser vi företar för oss för att anpassa oss till en ny idrottspolitisk, ekonomisk, kommersiell och medial omgivning. När CSR-arbetet utvärderas och ibland ifrågasätts på diverse forum så blir dess legitimitet ofta synonymt med intäktsökningar. Det är olyckligt, om än förståeligt, eftersom det kanske är så det till viss del har kommunicerats från vår sida. Vi befinner oss på en marknad som belönar kortsiktiga sportsliga och ekonomiska framgångar. Det är då lätt att man kanske lovar lite för mycket för att köpa sig tid och det riskerar i ett nästa skede att slå tillbaka på organisationen. Oavsett om du inte rår för omständigheterna. Man kan vädja om tålamod, men tålamod får inte heller bli en ursäkt för vad som upplevs som uteblivna resultat. Den insikten måste alltid finnas. Det skänker en välbehövlig ödmjukhet i ett projekt som är högst långsiktigt. I tider av turbulens, likt det vi upplever nu, är det förståeligt att medlemmar ställer frågor om hur verksamheten sköts och i det läget är det är nära till hands att döma ut nästintill allting. Svenska fans Djurgårdsforum lanserade nyligen uttrycket ”forumbussen” som i korta drag går ut på att kasta personer och initiativ som inte levererar under forumbussen. Absolut med en skämtsam ton men ändå en signal som är värd att ta på allvar. Det är uttryck för en frustration och oro som är värd att lyssna till. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att föregå i vår kommunikation, öka insynen i föreningen och bygga brandväggar så att kritik (elden för att fortsätta på metaforen) på ett sakområde inte, utifrån föreningens perspektiv, sprider sig på ett okontrollerbart sätt. Om så sker riskerar de lösningar som förespråkas slå fel. Hostmedicin gör liten nytta om du har brutit foten. Det tror jag de flesta är överens om. Det bästa vi kan göra i det läget är att erkänna symptomen, medicinera korrekt och visa upp i vilken mån ett tillfrisknande har åstadkommits. Den av Riksidrottsförbundet initierade rapporten ”Framtidens idrottsförening”, konstaterar att mötesplatser och beslutsformer behöver utvecklas när relationen mellan organisation och medlemmar förändras i spänningsfältet mellan den äldre folkrörelsemodellen och nyare kommersiella initiativ. Medlemskapet kan sägas hålla på att förvandlas till en slags kundrelation där man behöver erbjuda nya typer av förmåner för att locka till engagemang. Jag tror att hela idrottsrörelsen behöver fundera kring hur medlemmarnas och ideella krafters engagemang och kompetens på ett bättre sätt kan knytas till föreningarna. Föreningsdemokrati och föreningsutveckling är CSR och det ligger delvis på mig att försöka hitta en väg framåt. Eller jag skulle vilja kalla det en möjlighet att skapa just sådana nya mötesplatser som ”Framtidens idrottsförening” diskuterar. Fokus ska nu ligga på framtiden och hur vi bäst kan utveckla Djurgården Fotboll. CSR handlar om att skapa en hållbar utveckling. Då är det av största vikt att kommunikationen mellan förening och medlemmar upplevs som tillfredsställande. Förankring och legitimitet har företräde framför allting annat. Om föreningsdemokratin inte upplevs som tillräcklig blir andra insatser på CSR-området väldigt svåra att implementera. Därför behöver vi förstärka insatserna här. Jag tror att fokus i CSR-inriktningen, parallellt med en förhoppning om att stärka föreningens varumärke, måste ligga i att utveckla föreningen och relationen och kommunikationskanalerna till våra intressenter där ni medlemmar ingår bland flera andra. Förhoppningsvis genererar det ena det andra. Ökad öppenhet ställer högre krav på organisationen att utvecklas eftersom man på ett helt annat sätt behöver redovisa hur och varför man arbetar som man gör. Medlemmarna har här en möjlighet att påverka föreningens förehavanden genom att ställa ”kontrollfrågor” med utgångspunkt i de utfästelser föreningen gjort. Man skapar på så sätt en organisationskultur som främjar utvärdering, redovisning och uppföljning. Det blir i sin tur en kvalitetssäkring av hela verksamheten. Om man gör det i den ordningen så är jag övertygad om att föreningen i ett nästa skede ger sig själv förutsättningar att växa kompetens- och intäktsmässigt samtidigt som man stärker varumärket Djurgården Fotboll. I samverkan med SLO (supporterkontakt) Lena Gustafson Wiberg är det min ambition att, efter bästa förmåga, undersöka hur vi kan förbättra oss på de områden som jag listat ovan. Jag ser gärna att ni kontaktar mig så ska jag sammanställa den input som finns. I ett nästa skede tar jag och Lena tillsammans fram förslag på hur vi kan förbättra oss på respektive punkt. Det arbetet bör ske i samförstånd och vi organiserar gärna träffar för åsiktsutbyten. Om ni ändå inte upplever att vi tar frågan på allvar så lägger vi oss frivilligt under forumbussen men ge oss tid i återkopplingsledet så tror jag att det kan bli väldigt bra. Avslutningsvis så vill jag lyfta fram att det finns mycket att se fram emot under 2014. Vi har trots ett ansträngt ekonomiskt läge en trupp som får anses som slagkraftig. Vår ungdomssektion växer stadigt och vi har bättre träningsfaciliteter än på många år både för A-lagsverksamheten och för ungdomsverksamheten. Vi har en fantastisk arena i Tele2 Arena som, om vi kan bibehålla det fantastiska publikstödet, kommer lyfta föreningen betydligt både sportsligt och ekonomiskt. Och vi har, inte att förglömma, Sveriges finaste varumärke, fyllt av tradition och känslor. Det är vår skyldighet att vårda det på bästa möjliga sätt. Tillsammans. Vår nya sportchef Bosse Andersson har i flera intervjuer uttryckt att den enskilt viktigaste faktorn för att få föreningen att ta nästa steg är att kansliet på Klocktornet, A-laget på Kaknäs och ungdomsverksamheten på Hjorthagen är en enhet som drar åt samma håll och blir en förening. I den ambitionen måste det ligga i föreningens intresse att bli ännu mer lyhörda gentemot medlemmarna och i handling visa en vilja att bli ännu bättre. Den främsta utmaningen ligger i att skapa en delaktighet utan att bakbinda tjänstemännens mandat att faktiskt ta beslut. Genom att inta en mer proaktiv och transparent hållning visar organisationen handlingskraft utan att paralyseras av förankringsprocesser. Jag tror att det ökar tilliten för organisation vilket snarare stärker såväl styrelsens som tjänstemännens svängrum att ta beslut i olika frågor. Filip Lundberg Input skickas med fördel till [email protected] (Filip Lundberg har arbetat med poliskostnadsfrågan för Djurgårdens räkning och är också den som ansvarar för Djurgårdens nästa CSR-redovisning och kommunikation i CSR-frågor).