Företag

Fråga DIF - Haris Radetinac

  • 16 juni 2017

  Fråga DIF är en ny artikelserie där vi låter supportrar ställa frågor till utvalda spelare. Urvalet går till så att vi via Instagram (@dif_fotboll) uppmanar supportrar att skriva frågor till en specifik spelare, och sen väljer vi ut cirka tio frågor från de förslag vi får in. Först ut i denna serie är en gammal trotjänare som snart står inför sin andra comeback i DIF efter att för ungefär ett år sedan återigen ha drabbats av en allvarlig knäskada. Vi pratar såklart om Haris Radetinac, vars första allsvenska match på länge kan bli mot Kalmar på Tele2 Arena måndagen den 3 juli klockan 19.00. Se till att ordna din biljett till nämnda match om du inte redan har gjort det! Här följer frågestunden med supportrarnas egna frågor till Haris. Första frågan: hur har det känts att vara borta så länge från fotbollen? – Det har varit för jävligt, rent ut sagt. Samtidigt har jag lärt mycket annat om livet och blivit mycket starkare mentalt. Jag har dessutom fått träna upp styrkan i många muskler som jag knappt visste att jag hade. Det kanske låter konstigt, men jag har definitivt lärt mig att uppskatta livet mer de senaste åren. – Det har varit tufft stundtals, ibland har det flutit på precis som det ska men ibland har det gjort ont och så har man haft träningsvärk i flera dagar. Sådana perioder är självklart inte roliga, men det gäller att bita ihop! Nu känns det dock bra igen, jag bara väntar på att det roliga ska börja på allvar och att jag ska få spela match. Varför valde du att kriga på andra gången korsbandet gick av? – Det är faktiskt enkelt att svara på den frågan. För mig är nämligen fotboll inte bara ett jobb, det är något jag inte kan leva utan. Om jag är ledig kan jag lätt tänka mig att spela fotboll ändå, och jag tittar på väldigt mycket fotboll på tv också. Vissa i min ålder hade kanske gett upp i min situation och slutat spela, men samtidigt finns det de som drabbas av liknande skador flera gånger men ändå kommer tillbaka. Älskar man fotboll på det sätt jag gör så finns det inget val, det är bara att fortsätta. Jag kan inte vara utan fotboll! Hur har ditt rehabiliteringsarbete sett ut? Hur ser det ut nu? – Det har varit i stort sett samma upplägg den här gången som tidigare. En stor skillnad är däremot att jag hade mer ont förra gången, även under själva rehabperioden. Man “lagade” knät på lite olika sätt vid de båda tillfällena, och i samband med skada nummer två har jag inte alls haft problem med smärtor på samma sätt. Jag har kunnat belasta knät mer och mer, och varje test jag har gjort har jag klarat på första försöket. Så var det inte förra gången. – Samtidigt tror jag inte att orsaken till att jag gick sönder igen hade att göra med upplägget för rehabiliteringen, utan att det snarare hade med otur att göra. Man kan aldrig veta vad som beror på vad ? det gick som det gick, och nu är det bara att försöka lägga det åt sidan och köra på. Och även om jag är mer eller mindre klar för spel fortsätter jag att göra vissa övningar på egen hand, plus att jag rehabtränar på Kaknäs och på Sophiahemmet regelbundet. Jag har också ett eget uppvärmningsprogram som jag kör innan varje träningspass och match. Nog pratat om skador, nu kommer det en helt annan typ av fråga: om du fick vara en annan människa för en dag - vem skulle du vara och varför? – Det får nog bli någon från idrottens och fotbollens värld. Kanske någon av de största fotbollsspelarna som Zlatan, Messi eller Ronaldo… Det var ju det man drömde om som liten, att bli en stor och berömd spelare. Det handlar inte om pengarna eller om snygga bilar eller stora hus för mig, utan mer om att få vara bäst på det man gör. Nästa fråga går lite på samma tema: vad skulle du jobba med om du inte var fotbollsspelare? – Som jag sade tidigare handlar mycket om fotboll i mitt liv, och jag vill absolut försöka vara kvar i den världen även efter att min aktiva spelarkarriär är slut. Men om jag inte hade spelat fotboll tror jag kanske att jag hade jobbat som snickare eller något ditåt, jag är ganska händig. Att jobba med bilar på något sätt kunde varit ett annat alternativ. Vem av spelarna i dagens Djurgården skulle du helst vilja spendera en semester med? – Jag umgås ju mest med Kerim, Jawo och Othman… men sen är det så speciellt i ett fotbollslag eftersom det är spelare som kommer och går hela tiden. Jawo och Kerim har varit i Djurgården ganska länge nu, precis som jag, så det är naturligt för mig att umgås mest med dem. Kanske skulle vi kunna åka på en fotbollsresa tillsammans! Vem i laget tror du kan ta nästa kliv ut till en större liga? – Jag tycker att vi har en väldigt bra trupp i år med många unga spelare på väg framåt. De två som är iväg på U21-EM, Kerim och Une, har såklart många ögon på sig. Gustav har vi ju bara på lån, så honom räknar jag inte in. Sen har vi självklart Beijmo som kommer från division ett som har gjort det jättebra… Det finns många i laget som är på gång! Tifon är en självklar del av våra matcher nu för tiden, har du någon typ av favorit-tifo? – Det är svårt att säga, för det är så mycket som har varit bra på läktarna under min tid i Djurgården. Det blir extra tydligt om man själv sitter i publiken som jag har gjort många gånger, då är det lättare att hålla koll på alla tifon. Jag älskar de här stora bilderna, koreografierna, som man målar. De är mäktiga. – Supportrarna är verkligen vår tolfte spelare, det är fantastiskt viktigt att vi har dem bakom oss. Nu har jag inte spelat så mycket på sistone, men för mig känns det verkligen som att man vill ge lite extra just för supportrarna, att man då orkar springa den där extra metern. Resultaten har gått emot oss i vissa matcher och det har varit väldigt tungt för alla i laget, så då är det grymt skönt att se att supportrarna ändå dyker upp nästa match och sjunger för oss. Det gör som sagt ont för alla att förlora stora matcher, men tillsammans kommer vi att bryta trenden, så är det bara.
Vilken spelare ute i fotbollsvärlden inspirerades du mest av under din barndom? – Francesco Totti. Många kanske tänker att vi inte är samma sorts spelare, men jag fastnade tidigt för hans spelstil och hur han tänker kring fotboll. Han har aldrig sprungit efter pengar utan alltid stannat kvar i klubben och staden i sitt hjärta även om andra klubbar har varit ute efter honom. Det tycker jag är riktigt mäktigt. – Självklart finns det andra spelare som vunnit mycket mer än vad han har gjort, men det spelar ingen roll. Jag har varit på plats i Rom och sett honom spela, och jag satt framför tv:n hela dagen när han gjorde sin sista match i Roma nyligen. Han kommer alltid att vara den största för mig! Sista frågan: vilket annat lag än Djurgården skulle du vilja spela i? – Den frågan är lika enkel att svara på som den förra: jag hade gärna velat spela i Italien, i Roma. När jag var liten drömde jag om att springa in på Stadio Olimpico, kanske tillsammans med Totti… Men ibland får man inte allt som man önskar sig! Missa inte Haris möjliga comeback i den blårandiga tröjan! Kom till Tele2 Arena måndagen den 3 juli klockan 19.00 och sjung fram Haris och de övriga till tre poäng i den allsvenska återstarten mot Kalmar FF.

Senaste nyheter