Inget straff vara målvakt
- 12 mars 2001
Det krävs mycket av en målvakt, mer än av en utespelare. Han ska ha starkt psyke och gärna vara lång. DIF:s målvaktstränare Kjell Frisk anser att Djurgårdens målvakter har vad som krävs.
Egentligen borde målvakter ha världens mest otacksamma roll. Missar man en räddning blir man syndabock. Så ser inte Kjell Frisk på saken.
– Vänd på det och se det i stället som att det är lätt att bli hjälte, säger han.
Kjell borde veta. Redan som 14-åring spelade han med seniorer, och i Djurgårdens A-lag gjorde han sex säsonger (1990 – 1995). Nu är han målvaktstränare för A-truppen, han tillbringar också mycket tid på Kaknäsanläggningen, där han ansvarar både för anläggningen och målvaktsträningen.
Djurgårdens målvakter tränar två – under matchsäsong tre – specialanpassade pass i veckan. Passen innehåller både spänstövningar, styrka och bollövningar. Riktigt jobbigt blir det när de i målområdet står fastspända med gummiband omkring sig och trots den extra utrustningen ska kasta sig efter bollen på vanligt manér.
– Det krävs mer för att bli en duktig målvakt än det gör för att bli utespelare, menar Kjell.
En målvakt måste först och främst ha ett oerhört starkt psyke, men den fysiska biten är naturligtvis också viktig:
– Målvakten ska vara bra tränad och det är ingen nackdel om han är lång. Men det handlar naturligtvis om timing också. Det är inte många utespelare som skulle klara av en tuff målvaktsträning, fortsätter Kjell och tar därmed död på alla tankar att en målvakt inte skulle behöva bra kondition.
– Målvakter har en annan typ av kondition, mer explosiv. Och man blir ju inte sämre av bra kondition. Det finns de som tror att en målvakt står nästan stilla hela träningen, de har inte fattat vad det handlar om.
Vem ska bli Djurgårdens förstemålvakt i år?
– Den som för tillfället är bäst ska stå. Djurgården har bra målvakter och är väl rustad för framtiden.
För ett tag sedan fick Kjell frågan vad han tänker när han hör ordet ”straff”.
– Den tar jag, svarade Kjell som om det vore helt självklart.
Och antagligen har han rätt. Han har alltid haft lätt för att ta straffar. Räddningsprocenten ligger en bra bit över 50, snittet i Sverige ligger runt 20-30 procent. Straffläggning är kul, tycker han.
– Man har allt att vinna och ingenting att förlora. Pressen ligger inte på målvakten utan på straffläggaren.
1996 spelade Kjell för Spårvägen som deltog i Stockholm Cup. Spåret var sponsrat bland annat av en fruktleverantör. Eftersom matchen började med två handikappstraffar frågade Kjell fruktombudet före matchen om han kunde får tio meloner om han tog de två straffarna. Visst skulle han få det. Och visst klarade han straffarna. Efter full tid i matchen var resultatet oavgjort och det var åter dags för straffläggning, fem per lag. Denna gång blev han lovad ytterligare 50 meloner om han klarade alla fem, något han också gjorde. Sju räddningar av sju möjliga.
Vad gjorde du med alla meloner?
– Jag åt upp dem. Fast jag fick ju inte alla samtidigt. Jag hade meloner i två år…
Kjell Frisk
Ålder: 36 år
Hobby utanför fotbollen? Golf
Vad tar du med till en öde ö? Mat
Bästa fotbollsmatch du sett? Argentina – England
Egentligen borde målvakter ha världens mest otacksamma roll. Missar man en räddning blir man syndabock. Så ser inte Kjell Frisk på saken.
– Vänd på det och se det i stället som att det är lätt att bli hjälte, säger han.
Kjell borde veta. Redan som 14-åring spelade han med seniorer, och i Djurgårdens A-lag gjorde han sex säsonger (1990 – 1995). Nu är han målvaktstränare för A-truppen, han tillbringar också mycket tid på Kaknäsanläggningen, där han ansvarar både för anläggningen och målvaktsträningen.
Djurgårdens målvakter tränar två – under matchsäsong tre – specialanpassade pass i veckan. Passen innehåller både spänstövningar, styrka och bollövningar. Riktigt jobbigt blir det när de i målområdet står fastspända med gummiband omkring sig och trots den extra utrustningen ska kasta sig efter bollen på vanligt manér.
– Det krävs mer för att bli en duktig målvakt än det gör för att bli utespelare, menar Kjell.
En målvakt måste först och främst ha ett oerhört starkt psyke, men den fysiska biten är naturligtvis också viktig:
– Målvakten ska vara bra tränad och det är ingen nackdel om han är lång. Men det handlar naturligtvis om timing också. Det är inte många utespelare som skulle klara av en tuff målvaktsträning, fortsätter Kjell och tar därmed död på alla tankar att en målvakt inte skulle behöva bra kondition.
– Målvakter har en annan typ av kondition, mer explosiv. Och man blir ju inte sämre av bra kondition. Det finns de som tror att en målvakt står nästan stilla hela träningen, de har inte fattat vad det handlar om.
Vem ska bli Djurgårdens förstemålvakt i år?
– Den som för tillfället är bäst ska stå. Djurgården har bra målvakter och är väl rustad för framtiden.
För ett tag sedan fick Kjell frågan vad han tänker när han hör ordet ”straff”.
– Den tar jag, svarade Kjell som om det vore helt självklart.
Och antagligen har han rätt. Han har alltid haft lätt för att ta straffar. Räddningsprocenten ligger en bra bit över 50, snittet i Sverige ligger runt 20-30 procent. Straffläggning är kul, tycker han.
– Man har allt att vinna och ingenting att förlora. Pressen ligger inte på målvakten utan på straffläggaren.
1996 spelade Kjell för Spårvägen som deltog i Stockholm Cup. Spåret var sponsrat bland annat av en fruktleverantör. Eftersom matchen började med två handikappstraffar frågade Kjell fruktombudet före matchen om han kunde får tio meloner om han tog de två straffarna. Visst skulle han få det. Och visst klarade han straffarna. Efter full tid i matchen var resultatet oavgjort och det var åter dags för straffläggning, fem per lag. Denna gång blev han lovad ytterligare 50 meloner om han klarade alla fem, något han också gjorde. Sju räddningar av sju möjliga.
Vad gjorde du med alla meloner?
– Jag åt upp dem. Fast jag fick ju inte alla samtidigt. Jag hade meloner i två år…
Kjell Frisk
Ålder: 36 år
Hobby utanför fotbollen? Golf
Vad tar du med till en öde ö? Mat
Bästa fotbollsmatch du sett? Argentina – England